Kräftans år så börjar i september då kräftorna parar sig

September – Oktober

När det gäller kräftorna så behöver vi som hos fiskarna inte utföra någon konstbefruktning. Parningen
sköter de själva. Den börjar när vattentemperaturen kommit ner under 12 grader.Det kan således skilja lite
i tidpunkt mellan åren beroende på väderlek.

Parning

Parningen böjar med att hanen vänder honan på sidan eller ryggen. Sedan fäster hanen kapslar med
spermier under stjärten. Man kan se det som vita fläckar i övergången mellan mage och stjärt.
Det dröjer därefter några veckor innan honan klämmer ut rommen och själva befruktningen äger rum.
Tillsammans med rommen kommer ett slem som omsluter rommen. I detta löses simmar spermierna ut
från kapslarna och befruktar rommen. Slemmet hjälper också till med att fästa rommen vid kräftans
stjärtfötter. Blir kräftan störd och börjar röra på sig innan romklasen fastnat finns det risk att den trillar av.
Då blir det inga nya yngel. Efter befuktningen måste rommen ha en period på någon månad med 4 grader
i vattnet annars utvecklas den inte på rätt sätt.Honan ska sköta rommen hela tiden fram till kläckning
någon gång i juni-juli. Det behövs ungefär 1300 dygnsgrader till kläckning. Alltså många gånger mer än
vad som behövdes för öring och regnbåge.

Kläckning

Efter kläckning stannar ynglen ett par veckor under stjärten hos honan. Första skalbyte sker då och
därefter lämnar ynglen honan. Risken är annars stor att honan äter upp dem då hon nu börjar bli hungrig.
Kräftorna brukar matas till slutet av oktober så att de är välmatade när vintern kommer. Flodkräftan, som
ju gillar varmare vatten är ganska köldstel när vattnet under vintern är 4 grader på bottnen. De har då svårt
att bygga upp sig så det bör vara gjort tidigare.

Vi brukar låta kräftorna sköta sig själva och para sig i dammarna med grusbotten. Genom att det nu är
förbjudet att plantera ut signalkräftor har efterfrågan på flodkräftor ökat. För att öka tillgången på
utsättningskräftor har vi satt 400 parningsmogna honor tillsammans med 150 hanar i en av de större
plastdammarna. I dammen finns massor av plantkasetter som konstgjorda gömställen .

Alla honor är inte parningsmogna varje år. Man kan se om de är det genom att kolla under stjärten. Har de
gulvita fläckar i kanterna av stjärten är det OK. Fläckarna är körtlar med det slem som ska komma ut med
rommen. Honan bestämmer i juli augusti om hon ska bilda slem och para sig. Ju mer välmatad hon är
desto större chans till lyckad parning och romsättning, så det gäller att mata efter yngelsläpp och skalbyte.

November – Februari

Lugnt bland kräftorna då flodkräftor ju är väldigt tröga vid vintertemperaturer. Signalkräftor är aktiva
även vintertid och letar efter föda. Detta märks bland annat av genom att man ofta får signalkräftor men
inte flodkräftor i fiskmjärdar på vintern.

Mars – April

Om isen gått tidigt kan under soliga dagar i slutet av mars vattentemperaturen gå upp mot 10 grader. I så
fall brukar vi mata kräftorna en gång. Vi matar kräftorna enbart med fiskpellets. Även om kräftorna
fortfarande är lite köldstela så har de lätt att suga i sig pelletsen då den sväller upp och mjukar i vattnet.
Pelletsen håller ihop 2 nätter så vi matar inte mer vad som äts upp under denna tid. Vi har valt att enbart
mata med pellets vilket har både fördelar och nackdelar. Största nackdelen är priset, det är förhållandevis
dyrt. Detta uppvägs till en del av att näringen är koncentrerad på en lägre vikt. Mindre mängd att transportera
runt samt lätt att sprida.

Maj – Juni

Nu stiger vattentemperaturen och vi matar varannan till var tredje dag. Inte mer än att kräftorna hinner äta
upp allt. För att få en bra tillväxt är matning mycket viktig. Kräftor är kannibaler så får inte tillräckligt
med mat så börjar de äta varandra.

Kräftornas sätt att växa är mycket speciellt jämfört med de flesta andra levande varelser.
De har ju ett hårt kalkhaltigt skal som inte kan bli större så de måste göra sig med det för att kunna växa.
Vid varje tillväxtomgång behöver kräftan ett större skal samt en tillräckligt hög temperatur.
Temperaturen som behövs är lite beroende av kräftans storlek. Små kräftor tillväxer vid 10-12 grader,
medan stora behöver 15 grader.

Den så kallade skalbytesperioden börjar när kräftan ätit upp sig och helt fyller ut skalet. Perioden börjar
med de mindre kräftorna och sedan med allt större.

Kalken lämnar nu skalet och samlas i kräftstenarna som det finns 2st av. De sitter i främre delen av
kräftan. Skalet blir mjukt och spricker upp mellan ryggen och stjärten. I sprickan drar sig kräftan nu
baklänges ut ur skalet. Kräftan har nu bara ett tunt hudlager längst ut och är helt försvarslös. Den behöver
nu snabbt ett gömställe. Nu tar kräftan upp vatten i kroppen som sväller upp och blir större. Efter detta
återföres kalken i kräftstenarna till huden som börjar hårdna. Sedan gör sig kräftan av det tillförda
kroppsvattnet och kroppen återgår till sin gamla storlek. Ett mellanrum att växa i finns nu under det nya
skalet. Hela proceduren tar för en vuxen kräfta upp till 3 veckor lite beroende av vattentemperaturen. För
mindre kräftor går det snabbare.

Stora kräfthanar hinner ofta med 2 skalbyten per sommar. Fler skalbyten ju mindre kräftan är.
Rombärande honor som ska äta upp sig efter yngelsläpp i början på juli hinner ofta inte med mer än ett
byte.

Det gäller att ha koll på skalbytena. Särskilt när de stora byter då det går åt mindre mat. Vi måste dock
hålla igång matningen till de mindre annars kan de ge sig på de större mjuka. Tvärtom är inte så farligt då
små kräftor vid skalbyte väljer ett litet gömställe där de stora inte kommer åt dem. Mest mat går åt då de större kommer fram efter sitt skalbyte och är väldigt hungriga.

Juli – Augusti

Fiske och försäljning av mat- och sätt-kräftor. Matkräftor förvaras i några dygn i kar med luftning och
brunnsvatten för att de sk bli rena och fina.

Vi fiskar med burar längs stränderna av våra dammar med grusbotten. Vi har valt att i dessa dammar ha
stenrösen som gömställen för kräftorna. Rösena är placerade på lutningen från stranden ut mot plan
botten. Mellan rösena är lutningen jämn så vi kan lägga burar. Vi väljer lutningen att ha stenarna på, då de
där inte slammas igen så lätt. Blir det slam så transporteras det ner mot planbotten när kräftorna rör sig. På
ålanbotten kan det gå ganska fort att få ett slamlager.

Rösena består sten i blandade storlekar från järnvägsmakadam till stenar 20 cm. Detta för att skapa
gömslen för alla storlekar av kräftor. Det är ju inte bara kräftor som är kräftors fiender.

Värsta fienden vi haft är minken. Den kan lätt ta 50 kräftor på en natt. Då äter den inte många utan biter
bara ihjäl och lägger dem på kanten. Vi har tidigare haft fällor och jagat dem med hagelgevär. Det har inte
alltid varit så lätt att få tag på dem, så 2016 satte vi finmaskigt nät runt hela anläggningen med eltrådar
uppe. Därefter har vi inte haft problem med mink.

Bland fåglar är nog kniporna de värsta fienderna. De kan plocka i sig massor av småkräftor. Vi håller efter
dem genom att skjuta bort så många vi kan under jakttiden.

Kan man ha fisk i hop med kräftor.? Ja, om vill ha liv i ytan på dammen. Absolut inte fisk som kan föröka
sig i dammen. Vi fick i vår första grusdamm in mört, en till synes harmlös fisk. Men icke. Mörten förökade
sig kopiöst vilket gav flera effekter. De nyfödda mörtynglen lever på djurplankton, vilket också kräftyngel
gör. När kräftynglen släpptes i juli fanns inga djurplankton kvar så ynglen svalt ihjäl.

Djurplankton lever på och håller efter växtplankton. Växtplankton blev det massor av, vilket gav ett
grumligt vatten och slambildning.

Vi blev tvungna att tömma dammen för att ta bort all mörten.

Vill man se fisk vaka i dammen brukar det gå bra om kräftorna har mycket gömställen. Då är våra öringar
och regnbågar lämpligast. De kan inte föröka sig och är, om man senare vill , enkla att ta bort med fiske
eller nät.