Kräftkonferens i Jönköping

Förväntningarna på den nationella kräftkonferensen i Jönköping den 27-28 November var höga. Störst var förväntningarna på att den stora undersökningen om Signalkräftans utveckling skulle ge svar på varför kräftförekomsten varierar så mycket mellan olika år och sjöar.

Efter konferensen märktes en tydlig besvikelse bland flera deltagare på det resultat som efter 5 års forskning presenterades. Ett av resultaten var att mängden gömställen på bottnen hade betydelse för mängden kräftor vilket ju var föga förvånande. Ett annat resultat över insamlade fångstrapporter visade statistiskt att kräftfisket var sämre ett antal år efter långa isvintrar. Man antog detta berodde på sämre yngelöverlevnad.

Själv väntade jag, som nästan dagligen sysslar med kräftor, inte att man genom provfisken och undersökning av yngeltätheter under hösten skulle få fram några uttömmande svar vad kräftvariationerna beror på. Enda lösningen på att få fram något säkert resultat är att genomföra ett projekt i ett antal sjöar av olika typ där man under hela året genomför dykningar för att se vad som händer med kräftorna i olika stadier. Detta bör fortgå under ett antal år så att man också får med variationer temperaturen.

Mina tankar kring signalkräftan
Det finns säkert många faktorer som spelar in och förmodligen också samverkar vid kräftkollapser. Själv har jag erfarenhetsmässigt dragit en del slutsatser över faktorer som har betydelse.

  1. Signalkräftan kom till Sverige från sjöar i Nordamerika med ungefär lika långa isvintrar som i Sydsverige. Yngelöverlevnaden tycker man borde vara lika här jämfört med i USA. Det finns dock en stor skillnad. Sjöarna i USA ligger på samma breddgrad som länderna i södra Europa. Detta medför att ljusmängden under Oktober-November där är mycket större än i Sverige.
    Här försvinner i stort sett all produktion av växter och plankton under dessa månader. Blir det sedan is under December-Mars med ännu sämre ljus får ynglen problem att överleva. På botten under isen är är temperaturen 4 grader. Vid denna temperatur är signalkräftan ganska aktiv och förbrukar energi. Ju tidigare isen försvinner desto fortare kommer matproduktionen igång. Ljuset återvänder ju här i slutet av februari men har svårt att tränga genom is och snö.
  2. När det gäller de halvstora ännu ej könsmogna kräftorna så kan de byta skal sista gången långt fram på hösten bara temperaturen är över 10 grader. Går vattentemperaturen ner mot vintertemperaturer i samband med eller strax efter skalbytet kan kräftorna ha svårt att bygga upp tillräckliga energiresurser inför vintern. Ju snabbare vattentemperaturen går ner desto fler sjöar riskerar att råka ut för förlust av småkräftor. Även här ger en kortare isvinter fler överlevare. Tydliga exempel på hur detta kan slå hade vi höstarna 2002 och 2003 då alla småkräftor försvann i flertalet sjöar.
  3. Efter en kraftig nedgång kan det i vissa fall ta lång tid att bygga upp ett nytt kräftbestånd. Det behövs ett antal vintrar med gynnsamma förhållanden. Att göra inplantering lyckas inte alltid om inte vädrets makter är med och hjälper till. Själv har jag ett exempel på en sjö som jag besökte efter den stora nedgången 2004-2005. Man hade planterat ut ett stort antal rombärande honor sent en höst. Man fick inget som helst resultat av detta. Jag vet det följde långa isvintrar efter inplanteringen. Ett annat hinder att få igång ett nytt kräftbestånd kan vara kräftätande fisk. Då ett kräftbestånd är starkt ökar mängden fisk som präglas på kräftor. När sedan kräftbeståndet försvinner fortsätter dessa fiskar att jaga efter kräftor så att många av de få kvarvarande får svårt att bygga upp nya bestånd. Det tar ett antal år innan fiskbeståndet återgått till att vara som tidigare.

Bäst har återuppbyggnaden lyckats i rinnande vattendrag. De två viktigaste skälen till detta är födotillgången och lägre temperatur. Ett rinnande vatten har ofta mer föda som lättare kommer till från omgivningen. En kall vinter är vattnet i en å ofta runt 0 grader jämfört med 4 grader på sjöbottnen. Detta medför att ynglens energiförbrukning minskar och överlevnaden ökar.